Hörneå bys hemsida www.becken.se
Vägar Hörneå 1690-tal
Detta är artikel två i serien som började med Stenklyfts karta från 1649. Den senare beskrev kustväg och landskap i norra Ångermanland, på gränsen mot Västerbotten. Här fortsätter kustvägen norrut. Rubriken antyder att det finns en karta från 1690-tal som visar vägar i Hörneå. Så är inte riktigt fallet. Vid Lantmäteriets historiska kartdatabas hittas en karta över Västerbotten som sägs vara från slutet av 1600-talet. Västerbotten inkluderade på den tiden även Norrbotten, men istället exkluderades Lappmarken som i stort var okänd mark. Norrbotten bröts ur Västerbotten 1810.
Här fokuseras på den södra delen av kartan, på gränsen mot Ångermanland. Vad gäller "copyright" hänvisas till en fotnot i en tidigare artikel.
Bild 1. ”Gen Charta Öfwer Wästerbottn". "Gen" kan betyda General, ungefär "överordnad", "generalstabskarta" eller dylikt.
Då kartan sägs visa slutet av 1600-talet kan vägen mycket väl vara klar, den som nått fram från Nordmaling till Ängersjö år 1662. I denna karta stavas Ängersjö med "E" medan det 1649 var med "Ä" som idag. "Wägen till Hernösand" avgår i den övre delen av kartan, ett Härnösand med "e". Just detta är ett mindre iögonfallande stavningsbruk jämfört med mycket annat i kartan, på gräns till oigenkännlighet.
Bild 2. Detaljer i kartan, se text för information.
Kustvägen går åt nordöst mot Umeå stad, vilket i kartan är nedåt höger. Där finns Umeå K, som står för Backens kyrka, men viker istället av mot Umeå stad. Utmed kusten likt idag finns två vägar, den ena över Bussjön och den närmare kusten över Strömbäck.
Kartan verkar haft fokus på kustlinjen med dess öar och skär medan byar i kustbandet är mer sparsamt namngivna. I "Miöloo Fiähln" ligger dagens Sörmjöle och dito Norrmjöle, som inte hittas namngivna.
Av intresse utläses, förvisso otydligt, "Hampnskiär" som borde motsvarar dagens Hamnskär utanför Hörnefors. Stavningen är intressant. Uttrycket "Hamp" kan ha paralleller till engelskan, exempelvis stadsdelen Hampstead i London. Detta ortsnamn kan härledas till ordet "homestead". I engelsk härledning beskrivs "a house and surrounding land owned by a family". Fornsvenska och engelskan har mycket gemensamt. Kanske dagens "Hamnskär" egentligen åsyftar på "Hemskär" för någon ursprunglig hemmansägare i byn Hörne uppströms Hörneån.
Det finns fler otydliga stavningar i denna karta. Mullsjön verkar ha stavats med tyskt "y" "Müllsiön". Mull och mylla har ju språkligt samband. En annan sjö är Scippsiön, eller något liknande. Var denna sjö är belägen framgår inte med tydlighet i kartan. Det kan åsyfta dagens Sölpsjön, tidigare Skvalpsjön och som vid tiden blev en viktig referenspunkt i gränsen mellan Ångermanland och Västerbotten.
Landhöjningen har gjort sitt med drygt 3 meter. I övrigt känns många ortsnamn igen från dagens kartor. I nästa artikel studeras vägarna i Västerbotten lite längre in på 1700-talet. Det är väl inte allt för intressant, förutom den fascination som gamla kartor bidrar med.
Gunnar Engström, 2024-03-06
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se